Det började med att jag sista natten, efter en skaldjurspasta till middag, drabbades av elaka magproblem. När jag klockan 5 på morgonen gick ner till receptionen för att ta flygplats-transporten måste jag ha sett ut som en riktig koks-affärsman, i kavaj, alldeles blek och kallsvettig, desperat frågandes efter toaletten. Några sippar på en iste, detta livselixir, gav mig tillräckliga krafter för att ta mig igenom in-checknings-proceduren till flajten till Guatemala där jag såg fram emot sex timmars väntan på en svettig centralamerikansk hangar. Men förvånande nog visar Guatemala upp en alldeles nybyggd ljus flygplats med fri trådlös uppkoppling och stora panoramafönster åt alla håll (dock helt utan klockor och information om avgångar och ankomster, men det brydde jag mig inte så mycket om i mitt tillstånd).
Och till min stora lättnad fanns en alldeles tom vänthall med armstödslösa stolar med puffiga sitsar vilket gjorde att jag kunde däcka i något som utan större ansträngning kunde liknas vid en säng. Jag slocknade i cirka två timmar och vaknade sedan upp mitt ibland en grupp på cirka femtio amerikaner med likadana gröna t-shirtar med texten "feed kids, build houses, serve Jesus". De applåderade varje gång en grupp med likasinnade anslöt från något som verkar ha varit ett slags kristet välgörenhetsläger i Guatemala. You gotta love Americans.
När hela gruppen hade samlats tog en lång, smal, tunt ljushårig, stramt karismatisk man i kakhi-shorts - som hämtad ur vilken sektfilm som helst - till orda. Han manade gruppen till en tyst bön ståendes i ring mitt i vänthallen. Guatemaltekerna tittade på de väldigt amerikanska amerikanerna med blicken "tack för att ni kommer hit och matar våra barn, bygger upp våra hus och tjänar Jesus i stället för att träna militären och paramilitären att döda barnen, spränga husen och, eh..., tjäna Jesus som ni gjorde under Kalla kriget".
Vid det här laget var jag beredd att äta något igen och efter ett sexpack jordgubbs-mentos blev jag människa igen.
***
Guatemala har för övrigt haft Sydamerikas i särklass norskaste diktator i Kjell Laugerud García 1/7 1974-1/7 1978.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar