söndag 7 december 2008

Sydamerikas presidenter: Mittenlagen

I mitten av listan över Sydamerikas bästa presidenter finns två vänsterkvinnor och en bolivariansk socialist, en rätt sansad sådan.

.
#7 Rafael Correa - Ecuador (socialist)
.
”Marknadsekonomin är en bra tjänare men en mycket dålig herre”, sammanfattar Rafael Correa sin ekonomiska ideologi. Den har resulterat i flera nationaliseringar och en "flexibel" syn på Ecuadors statsskuld.
.
Av den bolivarianska socialismens treklöver, Chavez, Morales och Correa framstår Ecuadors Rafael Correa som den mest lågmälde och pragmatiske. Under vårens diplomatiska kris mellan å ena sidan Ecuador och Venezuela och å andra sidan Colombia var Correa den av statscheferna som hade det mest sansade och resonerande, om än mot Colombia starkt kritiska, språkbruket. Han kastade inte reflexmässigt ut USA:s ambassadör när både Evo Morales och Hugo Chavez gjorde det i samband med oroligheterna i Bolivia i höstas. Correas markeringar mot USA har varit mer välgrundade och populära. I ett slag för den nationella integriteten och mot USA:s kokainbekämpning/Sydamerikainflytande sade Correa upp kontraktet som lät USA utnyttja en flygbas i landet.

Där Morales och Chavez stött på stort motstånd respektive ett nej i sina storslagna konstitutionella projekt fick Correa ganska smärtfritt igenom sin konstitution där ursprungsbefolkningen och miljön, i alla fall i ord, ges skydd och uppgraderas i sina rättigheter. Correas konstitution öppnar precis som Morales för en jodreform men garanterar samtidigt äganderätten för att inte oroa jordägarklassen för konfiskeringar, åtminstone inte utan ersättning

Att Rafael Correa är doktor i ekonomi från ett amerikanskt universitet tenderar att ingjuta viss respekt hos kritiker som annars helt avfärdar den bolivarianska treklöverns presidenter. Kanske var det hans ekonomiska kunskaper som kom till användning när Correa och finansministern tidigare i år gick ut och sade att Ecuador inte tänkte betala tillbaka den del av sin statsskuld som de ansåg orättfärdig. Uttalandet har anklagats för att vara ett sätt att manipulera priserna på ecuadorianska statspapper och dra nytta av det ekonomiskt. Finansministern fick gå i samband med detta.

De auktoritära drag som finns hos Chavez och Morales finns också hos Correa. Den konstituerande församlingen som domineras av Correas parti har helt enkelt stängt landets kongress, den tidigare lagstiftande församlingen. Kongressen anses allmänt vara korrupt och inkompetent så beslutet hade folkets stöd.

Frågetecken kan (precis som för kamrater Morales och Chavez) resas för Correas respekt för yttrande- och pressfrihet. Efter en skarpt formulerad ledarartikel i en av Ecuadors största tidningar inleddes en rättsprocess mot redaktören i fråga, något som har kritiserats av olika internationella journalistorganisationer. Regeringen har också gjort husrannsakningar hos två TV-kanaler med motiveringen att de kanske var en del av ett konglomerat som gått i konkurs och hade stora skulder.

.
#6 Michelle Bachelet - Chile
.
Senaste gången högern vann ett presidentval i Chile var 1958. Mycket tyder på att det kommer hända igen 2010. Högern hade stora framgångar i borgmästarvalen nyligen och leder överlägset i opinionsundersökningarna.

Bachelets maktövertagande 2006 var en symbolisk viktig händelse i och med att hon är dotter till en militär som torterades till döds under Pinochet-diktaturen. Hon såg till att Pinochet inte fick någon statsbegravning och skickade bara sin försvarsminister till begravningen för att följa protokollet för vederbörliga ceremonier till en gammal överbefälhavare.
.
Michelle Bachelet fick ta över Latinamerikas mest välskötta och ekonomiskt blomstrande land. Och Chile går fortsatt bra och börjar närma sig europeisk levnadsstandard, om än en låg sådan. Dock har Bachelet genom några dåliga utnämningar, otur och ett par rejält misskötta projekt lyckats placera "La Concertación", den oheliga allians mellan kristdemokrater och socialister som styrt Chile i 20 år, i en situation där allt alltså pekar på att presidentposten kommer hamna hos högerns Piñera efter nästa val.

Bachelets regeringen har varit hårt kritiserad och presidentens ledaregenskaper har ifrågasatts när hon ibland förbigått sina ministrar och hellre litat på externa experter. Flera ommöbleringar i regeringen har skett; några ministrar har gått självmant efter oenighet med Bachelet. Ytterligare några har blivit avsatta av presidenten.
.
Den första stora motgången var landsomfattande student- och elevtprotester mot den bristande kvaliteten och jämlikheten i utbildningssystemet. Till slut utlovade och genomförde Bachelet en utbildningsreform som skulle öka resurserna för skolorna i de fattigaste områdena. Bara för att ett år senare finna sig i en situation där utbildningsdepartementet, i en blandning av klantighet och misstänkt förskingring, lyckats slarva bort nära 600 miljoner (!) dollar i felaktigt utbetalt stöd till skolor, varpå utbildningsministern fick gå.

Det kanske största missödet har dock varit mångmiljardprojektet Transantiago. Ett nytt kollektivtrafiksystem som skulle föra santiagoborna snabbare och säkrare mellan hemmet och jobbet. Bussystemet havererade totalt från första dagen. Transantiago planerades under förra presidenten Lagos men sattes igång under Bachelet och hon har fått bära mycket av ansvaret.

Bachelet har dock fortsatt att försöka utveckla Chile till ett socialliberalt välfärdssamhälle modell "tredje vägen". Chiles ekonomi har ångat på fram till finanskrisen och den är tillräckligt diversifierad (koppar, skog, lax, vin, industriprodukter) för att inte vara ett av de länder i regionen som kommer drabbas värst framöver

Bachelet har legaliserat dagen-efter-pillret i ett land som trots socialliberal politik i övrigt är ett av Latinamerikas mest konservativa när det kommer till katolska värderingar. Chile har fortfarande en av Latinamerikas strängaste abortlagstiftningar, mycket beroende på kristdemokraternas starka ställning och långa oavbrutna regeringsdeltagande.

Det ska också sägas att protesterna från studenter, pendlare med flera tyder på att folket inte längre anser sig leva i ett u-land utan i ett progressivt, rikt och modernt land där vissa grundläggande statliga tjänster helt enkelt ska fungera. Som president i Sydamerikas modernaste land döms hon också hårdast i denna lista för sitt misslyckande att förvalta denna fördel under sin regeringstid.

.
#5 Cristina Kirchner - Argentina (socialdemokrat)
.
Cristina Fernández de Kirchner tog över sin man Nestors jobb som president i Argentina. Hon tillhör en förgrening av peronistpartiet och har ägnat sig åt klassiska Latinamerikanska vänstersporter som USA-bashing och nationalisering. USA:s ambassadör fick restriktioner efter att anklagelser kommit från en amerikansk domare om en numera berömd portfölj med 800 tusen dollar som ska ha kommit från Venezuela för att stödja Kirschners valkampanj.

Nyligen togs flera stora privata pensionsfonder över av staten, anledningen sades vara att skydda pengarna i dessa tider av kris. Många argentinare uppfattade förstatligandet ungefär som när föräldrarna lånar pengar ur sina barns spargrisar för att betala banklånen. Argentina har nämligen stora utestående skulder sedan krisåren i början av seklet.

Ett annat kontroversiellt grepp för att fylla statskassan var höjningen av exportskatten på den viktiga sojabönan (en fjärdedel av Argentinas exportinkomster) vilket fick argentinska bönder att gå ut i våldsamma protester. Till slut blev hon backstabbad av sin vicepresident Julio Cobos som med utslagsröst röstade emot förslaget.
.
Samtidigt sitter Kirchner i en svår sits eftersom Argentina för att återvinna finansiell trovärdighet måste betala tillbaka de skulder som finna kvar sedan krisåren.
.
Av renläriga ekonomer anses hon pumpa upp en bubbla genom att artificiellt hålla växelkursen nere för att gynna argentinsk export och samtidigt subventionera energipriserna i landet. Än så länge har dock Argentina en stabil ekonomisk tillväxt och lyckas Kirchner med återbetalningarna av krisskulden så kan tveksamheten förvandlas till lovord. Den rådande finanskrisen är dock en faktor som kan slå hårt mot det höga ekonomiska spelet.

På det internationella planet har Kirchner mer cred. I samband med krisen i våras mellan Venezuela, Ecuador och Colombia framstod hon som en handfast lärarinna som tog busungarna Chavez, Uribe och Correa i örat under ett latinamerikanskt toppmöte. Mötet bidrog till att kyla av krisen betydligt. Dessutom har hon varit aktiv i förhandlingarna med FARC-guerrillan i Colombia vilket lett till frisläppanden.

Inga kommentarer: