10 Boliviareflektioner, sista delen

Idag sa jag perdón till en skyltdocka.

De fem bästa restaurangerna i La Paz: 1. La Pagoda - kinarestaurang i Zona Sur, 2. La Comedie, 3. Den spanska restaurangen bredvid Bravissimo och Cafe Alexander i Zona Sur, 4. Sultans Gyros 5. Det lilla cevichehaket i gränden bredvid Ketal på Calle 21 Zona Sur.

Jag räknade förhållande kollektivatrafik vs privatfordon under några minuter på vägen upp till stan. 70:42 visar på en bra användning av kollektivtrafik.

Följande svenska artister har jag hört på gymmet; Dr. Alban, Ace of Base, Cardigans, Roxette, Robyn, A-teens, E-type.

Häromdagen visades Ivan Obolos mål mot Brommapojkarna och mot Örgryte på ESPN.

Banco Nacional de Bolivia har en reklam som helt drar på videon till Take on me med A-ha. Låten i bakgrunden och blyertsanimerade människor.

Den bästa metaforen på länge levererades av vaktmästaren i min lägenhetsbyggnad igår. Han menade att, att se Man U och Barcelona spela fotboll var som att se en match på Playstation. Och det är ju så det är. Stenhårsda precisa passar, oklanderligt gröna gräsmattor och overkliga mottagningar.

Ola är ett effektfullt namn i Latinamerika. Dels har vi den uppenbara icebreakern (H)ola Ola. Sedan tror ofta människor som jag mailar med att jag är “Señorita Ola” vilket brukar göra särskilt medelålders män extra hjälpsamma. Dessutom heter rockring hula-hula (uttalas ola-ola) i Sydamerika vilket brukar rendera lite skämtsama höftsvängningar från dem som var med under hula-hula-boomen.

Efter att ha umgåtts med och hamnat i samma turistgrupper som en hel del engelsmän här i Bolivia, utser jag dem till min nya favvonationalitet. I mycket lika oss svenskar men lite roligare.

Bolivia är värt ett besök.

Övriga Boliviareflektioner