Nu har jag löst medlemskap i ett gym här i närheten. Men den som trodde att det bara var att kliva in och börja pumpa beachmusklerna trodde fel. (Beachmusklerna är nog iofs ingen gymklyscha i detta land som fortfarande lider svåra fantomsmärtor efter att ha förlorat sin enda kustremsa till Chile i salpeterkriget 1879. Mer om det vid ett annat tillfälle.)
Nej, innan jag släpps in i gymlokalen måste jag genomgå en "evaluación física”. Det börjar med några frågor om mitt allmänna hälsotillstånd. Under förhöret kommer jag på att jag inte vet min blodgrupp, vilket väcker stor förvåning. Och när jag tänker på saken är det jävligt konstigt. Har vi missat den informationen mitt bland alla fluorsköljningar, kondomutdelningar och stelkrampsshotar i det övrigt så ombonade Sverige? Eller är det bara jag som inte vet vilken blodgrupp jag har?
Utvärderingen går vidare och en smal tång modell större tas fram. Här ska mätas fetthalt. På kroppen alltså. Medelst tångnyp. Jag får ganska bra värden förutom på baksidan av armarna och kring höfterna där det var lite överskott att jobba med enligt Carlos. Senaste gången jag var med om något liknande var i skolan i Chile där vi på en gymnastiklektion fick ställa oss på ett led varpå läraren tog fram stora tången och bad var och en dra upp tröjan. Han grep sedan tag i valken som finns vid sidan om naveln och gav sitt omdöme. Benig, normal eller guatón, tjockmagad.
Åter till den bolivianska kontrollen. Efter kniptången är det på med en hjärtfrekvensmätare och upp på ett löpband. 7.5 km/h och 4,5 graders lutning i 20 minuter så får jag en idealisk uppvärmning konstaterar Carlos. Återkommer jag imorgon så hittar jag ett personligt utformat träningsprogram under M som i Medelberg i kartoteket.
lördag 7 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar