måndag 23 mars 2009

Topplista latinamerikansk musik - plats 18-17



#18 Shakira - Pies Descalzos (1995)



(Låten börjar inte på riktigt förrän efter ca 30 sekunder)

Världens enda colombiansk-libanesiska superstar Shakira Mebarak gör alltså entré på listan på plats nummer 18. Hon gör det med sin första stora hit från 1995. Och för denna listas trovärdighets skull ska det sägas redan nu, min Shakira–bias är ganska stor. Men jag lovar att om hon dyker upp igen på listan ska det vara objektivt motiverat...

Första gången jag hörde hennes stämma strömmade den ut från en kassett i en raspig bilradio en vinterkväll 1998 i Angol i södra Chile. Jag frågade min kompis Freddy vem som sjöng och han svarade att det var Shakira från Colombia. Hennes säregna röst fick mig att föreställa mig en medelålders karibisk dam i stil med salsafarmor Celia Cruz eller nåt. Men det visade sig alltså vara 18-åriga Shakira med sitt genombrottsalbum Pies Descalzos.

För att vara skriven av en 18-årig redan då rätt så kommersialiserad kvinnlig latinamerikansk popartist är låtens text ganska vass (även om hon väljer att rimma på pepino och destino, gurka och öde...). Hon ifrågasätter om vi är så mycket lyckligare idag med all utveckling än när vi gick omkring Pies descalzos, barfota, och avslutar med en känga mot det sociala trycket i katolska samhällen där kvinnor under trettio som inte är gifta anses ha "missat sin chans" och får nöja sig med att vestir santos det vill säga sy kläder till helgonfigurer.

Notera att Shakira var lite rockigare på den tiden med gitarr på magen och svart hår.



#17 Silvio Rodriguez - Ojalá (1977)



(Det finns en mängd Live-versioner på youtube men låten kommer bäst till sin rätt i denna illustrerade version...)

Silvio Rodriguez är alla latinamerikanska vänsterintellektuellas favorittrubadur och en av de absoluta förgrundsfigurerna i nueva trova, den politiska vismusik som uppstod i samband med den kubanska revolutionen, i kontrast till den traditionella ranchera-musik av män i hatt som sjunger om unga kvinnor. Nueva trova har sin motsvarighet i Wiehe och Afzelius i Sverige som också flera gånger spelat tillsammans med Silvio Rodriguez.

Bilden av Silvio Rodriguez naggas dock i kanten av att han är något av Castros hovsångare. Han sitter till på köpet nu i det kubanska parlamentet.

Icke desto mindre är Ojalá något av Latinamerikas motsvarighet till typ... "Jag ger dig min morgon". Temat är alltså kärlek, inte politik, i detta fall. Ojalá som upprepas hela tiden är ett vanligt spanskt uttryck med arabiskt ursprung (från Insh´Allah) som betyder "om ändå" eller "hoppas".

3 kommentarer:

Anonym sa...

Det är kanon, Ola!
Det här är ju för oss latinosvenskar vad melodifestivalen är hemma i Sverige. Ge oss tre kandidater till förstaplatsen och öppna ett betalskypenummer så blir du rik.

Och ang låtarna så kommer vi ju dissa dig vad du än kommer fram till :) Men början är inte dum, det är inte annat än att man nu blir lite nostaligisk över Soda Stereo tributes på eqqui.

Nadia sa...

Gillar både Shakira och Silvio Rodriguez (i måttliga doser). Shakira var betydligt roligare i sin rockiga väteperoxidfria ungdom. Tycker att hennes röst påminner lite om Alanis Morisette.

k sa...

Karlek och inte politik? Njae. Det havdas bestamt att kvinnan i Ojalá inte alls ar en kvinna utan Kuba herself.