Evo överträffar sig själv i uselhet

I helgen skedde ett nytt fall av mobb-attack i Bolivia. Ett stort antal invånare i byn Huatajata attackerade före detta vice-presidenten Victor Hugo Cárdenas hus. I huset fanns hans fru och några andra släktingar som misshandlades av mobben. Huset vandaliserades och sprejades ned med slagord.

Cardenas är själv aymara (den dominerande ursprungsbefolkningen i La Paz-regionen) och anses som något av en klass-/rasförrädare efter att ha varit vicepresident under den kritiserade presidenten Gonis första mandatperiod samt att nyligen ha deltagit i nej-kampanjen mot konstitutionen.

Attacken är en inte helt uppseendeväckande händelse i politiskt ständigt explosiva Bolivia. Men Evo-regeringens hantering av händelsen har fått många, även bland dem som inte tror Evo om mycket gott, att gapa av bestörtning.

På en presskonferens i måndags kommenterade presidenten händelsen: "Om Cardenas vill undvika sådant här ska han hålla sig på bättre fot med ortsbefolkningen."

"I möten med medelklassen säger Cardenas att konstitutionen är en produkt för indianerna. Och till indianbefolkningen säger han att Evo försöker hålla indianerna från makten."

"Om han vill ha sin äganderätt respekterad", fortsatte Evo, "får han lösa sina meningsskiljaktigheter med sin comunidad och om han inte lyckas med det är det hans och hans familjs problem"

Regeringspartiet MAS taktik för att nå makten har varit folkliga resningar, protester och blockader. Något som förmodligen varit nödvändigt för att rasera de gamla rasistiska strukturerena. Men Evo Morales senaste uttalanden, att rättfärdiga fysiska angrepp på oppositionen, luktar Mugabe och skulle inte accepteras i något annat demokratiskt land. Men Evo har fortafarande många vänner i en romantiserande internationell vänster som förlåter mycket i det bolivianska politiska exprimentets namn.

I december i år är det presidentval. Evo och hans regering är inte Bolivias framtid. De har satt igång något som kan vara en historisk, positiv vändpunkt. Men det ideala skulle vara att en moderatare strömning inom MAS tog över, men någon stark sadan tycks inte finnas. Ett annat alternativ skulle vara en opposition som accepterar ursprungsbefolkningens återerövring av sin politiska röst. Men oppositionen är splittrad och ingen lovande kandidat finns. Bolivia får nog leva med Evos huvudlösheter en mandatperiod till.