Läget spänt igen i Bolivia

Regeringsanhängare mobiliserar utanför Santa Cruz

En situation otäckt lik den som stegrades upp till massakrerna i Pando den 11:e september håller på att skapas i Bolivia. Efter förtroendefolkomröstningen i augusti som ju alla tyckte att de vann, såväl Evo som prefekterna, satte de sig ned vid förhandlingsbordet för att hitta en lösning på konflikterna i landet.

Men efter bara någon dag reste sig prefekterna upp och gick. Det var startskottet på de protester och vägblockader som kulminerade i Pando-skjutningarna.

Nu sitter alltså parterna vid förhandlingsbordet igen. Men de tycks inte närma sig varandra särskilt mycket. Frågan om hur regionernas självstyre ska inkluderas i konstitutionen och hur gasinkomsterna ska fördelas är centrala. Särskilt den förstnämnda verkar svår att enas om.

Man kan gott säga att regeringen "vann" den konflikt som slutade med dödsskjutningarna i Pando. Oppositionen lyckades inte rubba regeringen trots försöken att destabilisera landet (en taktik som förresten var Evos specialitet på sin väg till makten).

Det är separatisterna som helt framstår som the bad guys efter dödsskjutningar och ockupation av statliga myndigheter. Det, och det ovillkorliga stödet från Unasur, gör att det är med viss sturskhet som regeringen har gett sig in i förhandlingarna.

Under förhandlingarnas gång har båda sidor, men främst regeringen fortsatt sin kampanj med att smutskasta den andra sidan i reklamspotar på TV och radio.

Det som oroar mest är att regeringstrogna och delvis beväpnade campesinos (bönder) sedan flera dagar mobiliserat utanför Santa Cruz och hotar med att tåga in på stadens torg om inte en överenskommelse, som dom gillar, skrivs under snarast. Precis som regeringssidan anklagade oppositionen för att ligga bakom och finansiera mobbarna som vandaliserade och mördade i Santa Cruz och Pando menar oppositionen nu att regeringen finansierar dessa campesinos. Det ligger nog någonting i båda dessa anklagelser.

Evo sa i fredags något halvhjärtat om att det inte var bra om det skulle ske nya konfrontationer men idag har vicepresidenten, den gamle guerrillasoldaten García Linera, sagt att de regeringstrognas mobilisering bara är ett sätt att visa att demokratin måste segra.

Allendes klassiska tal. På spanska.

Mitt i allt detta ska Evo Morales åka ett par dagar till New York för att hålla tal inför FN:s generalförsamling. Kanske är det dags för honom att göra sitt "Allende-tal"? Allende höll 1972, under en tid av hård press från USA och oppositionen som sen skulle leda till statskupp, ett berömt tal i generalförsamligen mot den globala rovkapitalismen . Han fick stående ovationer. Problemet är dock att Morales förhåller sig till Allende i vältalighet som Teddy Lucic till Cristiano Ronaldo i målfarlighet.

Om det händer något nu skyller jag till stor del på Evo & co. De borde vara mer rädda om dialogen och låta den ta den tid den tar, hittills har de bara suttit i fem dagar. Dessutom har regeringen gjort mycket lite för att dämpa det uppskruvade tonläget, de borde ta avstånd från mobiliseringen utanför Santa Cruz - i alla fall inte uppmuntra den. Nu har man samma lama inställning till sina beväpnade arga demonstranter som oppositionen hade till mobbarna före dödsskjutningarna.

Samtidigt får man förstå regeringens position att inte ge efter för mycket till prefekterna. Det skulle vara det samma som att säga att dödsskjutningarna i Pando var det som gjorde att regeringen till slut gav med sig.